Bussresan till Phuket

Måste bara göra ett tillägg till vårt tidigare inlägg. Baan Grood Acardia var inte fullt över nyår pga turister utan av thailändare som kom i busslast för att fira nyår.

Efter frukost var det så dags att bli upphämtade av bil för vidare transport till Bang Saphan, klockan var då 07:45.
Där var det byte till Mini buss för att komma till Chumphon. I dessa bussar finns det inget utrymme för bagage eftersom de plockar in så många säten som möjligt.
Vi sa redan när vi bokade biljetten att vi hade 2 stora väskor, så vi betalade extra för att få med dem och för att slippa se när de står helt undrande och kliar sig i huvudet och funderar på hur de ska lösa problemet. Detta har vi råkat ut för innan så nu tänkte vi vara smarta och klara ut det från början. Frid och fröjd, alla kom med och bussen gick iväg, det var bara det att den stannade på fler ställen och plockade upp folk. En fransk familj med 2 vuxna, 2 barn och mycket bagage och en barnvagn skulle in på ett ställe, Gode Gud, vi blev som packade sillar. Det finns inte en tanke på bilbälten eller något annat som vi i Sverige ser som självklart.

Vi hade inte något bokat från den 28 december till den 4 januari så under resans gång bestämde vi oss för att hoppa av i Chumphon och ta båten till Koh Tao. Så efter ca 14 mil hoppade vi av och kunde äntligen sträcka ut benen.
Förra året när vi var i Chumphon var vi hos ett par systrar som driver resebyrå och matservering, vi gick dit, beställde oss lite mat och tänkte boka båtbiljetter. Men båtarna var fullbokade i 2 dagar framåt. ...Jaha....planera om. Ok vi åker till Phuket i alla fall då, det var ju tanken från början. Kolla om bussbiljetter och vi hade tur, det fanns en VIP buss som skulle gå om 45 minuter. Tjejerna ordnade skjuts till busstationen och så var vi på bussen.

Vilken förskräcklig bussresa. Att det var VIP buss stämde inte, däremot en AC buss ( vilken miss) AC:n stod inställd på 28 grader och när vi bad dem sänka den något begrep dom verkligen inte alls vad vi sa. Thailändsk popmusik strömmade högt ur högtalarna i ca 5 timmar. Bussen stannade vid alla busstopp ni kan tänka er och var stundom så full av folk att de stod i hela mittgången.
Thailändare är ofta väldigt försynta och talar med låg röst men på ett ställe klev det på en mamma med tvillingflickor på ca 9 månader samt en dotter till på ca 3 år, även vad vi tror mormor till barnen var med. De hamnade på olika platser i bussen och mormodern hamnade bredvid oss med 2 av barnen, hon och mamman satt sedan och skrek till varandra högt och gällt i flera mil. Barnen var jätte snälla och sa inte ett knyst. När de sedan fick plats bredvid oss alla fem var det full cirkus. Den ena efter den andra kräktes i påsar och skräpade ner, kastade allt på golvet och de små gjorde i byxorna (inga blöjor) och kärringen röt och drog i ungarna trots att de var så otroligt snälla hela resan.

3 gånger under resans gång klev militären på bussen för att kontrollera alla resenärers ID handlingar. En soldat gick igenom bussen och någa stod kvar utanför med k-pistarna på ryggen.
Vi tror det är för att kolla så det inte finns personer som illegalt vistas i landet från grannländerna? För vi som västerlänningar struntar dom i.

Efter 6 timmar gjorde vi äntltligen ett stopp på ett matställe.När vi klev på bussen fick vi matkuponger som det nu var tänkt att vi nu skulle använda, men NEJ tack.
Vilket förskräckligt ställe.
Jag sprang iväg till en butik och köpte youghurt, kakor, snickers och chips, det fick bli vår mat idag, vi hann ju som tur var äta lite hos tjejerna i Chumphon innan vi åkte.
Jag besökte också en vidrig ståtoa och lyckades givetvis pinka mig själv på benet. Fy f--n, ibland är det härligt!! Men med våtservetter och handsprit i ryggsäcken fixar man det också !

När klockan var 22:30 stannade så äntligen bussen på Phukets busstation. Vart skulle vi nu bo? Vi hade ju inte löst det. Taxi till Kata beach och så travade vi runt och letade boende. När Pher gick in på Seven Eleven för att köpa vatten frågade en thaikille vart vi skulle, jag ryckte på axlarna och svarade vet inte, vips, så blev vi hjälpta och 10 minuter senare hade vi rum.

Dusch och god natt i sängar hårda som betong...zzz.....

Vi önskar er alla ett Gott Nytt År 2013
Maria & Pher

Ban Krut

Så var våra fem nätter i Ban Krut till ända. Det var synd att det inte gick att förlänga vistelsen här med några dagar men inför nyår var det fullt.

Soluppgång utanför hotellet i Ban Krut

Vi kan verkligen varmt rekommendera detta ställe till alla er som söker lugn och ro.
Vi har bott på Baan Grood Arcardia Resort & Spa och det var ett mycket bra hotell, det finns ytterligare ett par fina resorter längs strandvägen om man nu vill välja något annat.
Bra pool, trevlig personal, rena och frächa rum och 20 meter till en jäääätte lång sandstrand nästan helt utan människor.
Något som vi gillar väldigt mycket är att de tar bra hand om sin miljö, det är städat och fint överallt. Stranden sopas från löv och barr varje morgon och det står soptunnor lite varstans. Det hänger lite hängmattor här och var som det bara är att använda och hotellet lånar ut gratis cyklar så man lätt kan ta sig runt.
Ban Krut är en väldigt liten by men har allt man behöver. Det finns inget alls att shoppa men vad gör väl det?
Lätt att ta sig hit är det också. Tåget från Bangkok stannar i Ban Krut.

Nu hade vi lite otur med att det blåste ganska mycket de första dagarna vi var här. Vi hade planerat att åka på en dagstur till Koh Talu. Det är en liten ö som ligger strax utanför Bang Saphan. Nu gick det tyvärr inte pga de höga vågorna, de vågade inte ge sig iväg ut dit med båtarna. Det var himla synd för det ser fantastiskt ut på bilder vi sett därifrån.

Stranden i Ban Krut

Jag har varit duktig och sprungit nästan varje dag faktiskt, det är tungt i värmen men det känns bra när det är gjort.
På morgonen har vi åkt bort till Seven Eleven och druckit kaffe. Vi har suttit utanför och sett när föräldrarna på moppe kört sina barn till skolan. Nästan alla sticker inom Seven för att köpa dem lite frukost och matsäck att ta med till skolan. Ungarna tittar på oss med förskräckta ögon, de tycker nog vi ser stora och farliga ut. De gömmer sig bakom föräldrarna när de passerar men tittar ändå nyfiket lite i smyg på oss.

Vår sista kväll i Ban Krut var vi återigen på Tai-Mai för att äta. Eftersom vi lämnat tillbaka moppen tog vi hotellets cyklar bort till dem.
Thaicyklar är inte konstruerade riktigt på samma sätt som vi är vana vid så vi skrattade gott åt varandra när vi trampade fram. Det känns som knäna ska slå i styret när man trampar sen sitter man bara på halva sadeln. Men de är otroligt lättrampade.

Pher visste inte riktigt vad han ville äta så han valde bara något utan att veta vad det var och in kommer en tallrik med friterat kycklingbrosk.....Mmm..... tror ni han gillade det?
Ny rätt och efter avslutad måltid trampade vi så vidare till Boons Moon Bar för en pilsner och banan shake. Hon är alltid så gullig och kommer en tillmötes och hälsar en välkommen. En timma senare tackade vi för oss för att trampa tillbaka hemåt.

Som sagt, åk gärna hit om ni har möjlighet, det tänker vi göra om vi får chansen igen !

Imorgon blir en ny resdag så vi återkommer nästa gång från Phuket,
Hej från oss!

Julafton i Ban Krut

Tåg från Hua Hin och framme i Ban Krut, där kom personal från hotellet och hämtade upp oss.
Väldigt bra hotell och fina rum, lite mjukare sängar framför allt och gott med frukostbuffe efter flera dagar med american !

Ban Grood Acardia

Nu har vi då återigen hamnat på landsbygden. Här är inte mycket turister och det är lugnt och skönt Från vårt hotell upp till byn, förbi tågstationen, lite lokala affärer, ett Seven Eleven givetvis, sen ner vid strandvägen med några matställen och tillbaka till vårt hotell är det 6 km.

Första dagen rekade vi bara lite, hyrde moppe och lämnade in tvätt.

På julafton var det jätte blåsigt, vågorna var enorma och solen gömde sig bakom molnen hela dagen .Vi ägnade dagen åt att köra runt med moppen och kolla omgivningarna.t
Vi var uppe vid en jätte stor Budda och i ett enormt palats. Vi trodde först inte jag skulle få gå in där eftersom jag hade bara axlar men det var ok. 
Helt enormt, vilket överflöd på guld, marmor, granit, ja på allt, man kan verkligen undra hur många miljoner det kostat och till vilken nytta? 
Det finns så många fattiga människor här som inte ens har mat för dagen, bor i plåtskjul, de kan inte ens drömma om att gå till sjuk- eller tandvård och så lägger någon ner så ofantligt mycket pengar på detta? 

Vi har ätit något vi aldrig ätit tidigare, har velat flera gånger men aldrig riktigt vågat. Papaya sallad (pock pock) och grillad kyckling från en moppevagn. 
Att vi inte riktigt vågat är för att jag alltid trott det är superstarkt och för att min pappa alltid sagt  - det där är inget att äta, det är för thafolk. 
Men det smakade gott, visst var det starkt och ändå tror jag hon "falanganpassade" det lite, för jag såg när hon tog bort av den starka såsen och lite av chilin. 
Hoppas nu bara magen tyckte det var ok också? men det lär vi väl snart bli varse om i så fall !

Annars avlöpte julafton i stilla lunk. På eftermiddagen låg vi vid poolen, och framåt kvällen ringde vi våra kära hemma i Sverige.

Vi behöver i alla fall inte bli "bankrutta" i Ban Krut för det är otroligt billigt här Det finns inget att shoppa eftersom det ligger helt ute i ingenstans men maten är jätte billig och jätte GOD ! 
Vi hittade första kvällen ett bra matställe som vi gick till även på julaftons kvällen. Vår nota på julafton med mat, öl och vatten gick på knappt 80 kronor. 
Efter maten tog vi oss vidare till en mysig liten bar som heter Boon Moon. Där blev det en Mai Tai, en Mojito, två öl och en skål med casewnötter för knappt 100 kronor. 
Det var ca 20 personer i baren och de flesta var falanger. Boon var mycket trevlig och tyckte om att vi var svenskar. Det är kul med små ställen för alla pratar med alla och det är väldigt kul med alla nationaliteter.

Japp....det var vår julafton. 
Hej So Long och ha en god fortsättning på julen !

Några dagar i Hua Hin

Efter en hel resdag nådde vi så till slut Hua Hin.
När vi hittat fram till vårt hotell och ska checka in får vi beskedet - fullt ? Vadå fullt ? vi har bokat och betalat från Sverige.
- Sorry, full.
Även om man blir otroligt frustread så hjälper det inte att argumentera eftersom vi inte kan utrycka oss på thai och de slår dövörat till för engelska.
Alltså stå kvar och se undrande ut, ryck på axlarna och säg bara - my room?
Efter en stund dyker det upp en herre i receptionen och nickar åt oss att följa med. Han tar med oss till ett guesthouse en bit ifrån och vi tilldelas ett rum.
Jaja..... ett rum, på ett aningen skabbigt guesthouse, men det är rent i sängen, vi har egen toa och AC så ok, vi tar det. Känns inte som det är läge att efter en resdag börja leta efter något bättre !

Bryggan med rum på varje sida

Det ligger på en stor brygga och längst ut är en fin matservering, så läget är fantastiskt, vågorna slår in under rummet så det är vågornas brus hela tiden.
Vi får ta detta om bokningen med Agoda när vi kommer hem för det är ju absolut inte ok.

Hua Hin skiljer sig en del från andra thaiställen vi varit på. Det är rent och iordning på ett annat sätt, mer "turistigt". Och turister finns det gott om, speciellt svenskar.
Både Pher och jag gillar bäst när det är mer thailändskt, och när man träffar människor från olika länder, så vi är nöjda med att vi bara stannar 3 nätter.

Matstället längst ut på vår Guesthouse brygga

När vi gick ut första dagen hade vi 4100 bath i plånboken, det är inte ens 1000 svenska kronor. På de pengarna gjorde vi följande:
Frukost, betalde solstolar, dricka, fruktshakes och lunch på stranden, förrätt och kvällsmat på fin restaurang med öl och dryck, vi var på bar och drack drink, shoppade 2 klockor, 3 solbrillor och lite annat smått och gott, fotmassage för båda två i en timma, jag färgade håret hos frissan och vi köpte tågbiljetter till nästa destination ( 20 mil ) för 700 bath och så räckte det till frukost igen dagen efter. Inte illa, och då är det ändå lite dyrare här än på andra ställen eftersom det är så mycket turister.

Frisören jag var hos talade ganska bra engelska. Hon hade svensk pojkvän och hade i somras besökt Sverige. Hon tyckte det var folktomt och då var hon ändå i Stockholm ! Lite roligt var när hon frågade - varför vi går så mycket i Sverige? Hon tyckte - varför ska jag gå ? jag har ju motorbike !
Så är det, thalländarna åker alltid moppe, hur liten sträcka de än ska.

Stranden i Hua Hin

Dag två på stranden var vi på promenad och då mötte vi 2 personer som jag tyckte jag kände igen. Efter en stund kom jag på. De var med på nyårsfesten vi var på i Khao Lak 2009 - 2010. Lasse och Åsa var också med och vi var hos ett danskt par som Lasse och Åsa bodde hos. Vi vände och gick ifatt dem och mycket riktigt, det var dom. De har ett condo i Hua Hin men åker ibland runt och hälsar på vänner och nyåret 09/10 var de alltså hos dansken i Khao Lak.

Vi har haft det väldigt bra även i Hua Hin men imorgon drar vi till Ban Krut, det är för oss ett helt nytt ställe. Där ska vi tillbringa samtliga juldagar.
Vi vill passa på att önska er alla en God Jul, ät inte för mycket och va snälla mot varandra, annars kommer inte tomten !

God Jul från oss i The Smiling Land !

Papa Roger och kineser

Sista kvällen på Koh Samet var vi på besök i Papa Rogers uuuunnnnderbaaara bar igen. Roger är en herre på 70 år från Helsingfors som drivit bar på Koh Samet sen 1989.
Han talar finlandssvenska och gillar killar bättre än tjejer om jag säger så. Men otroligt skön.
Han klär sig alltid efter veckodagens färg vilka jag inte kan men vi var där 2 ggr och då var det rosa på tisdagen och grönt på onsdagen, till och med hans skor har samma färg, det är bara nagellacket på tånaglarna som alltid är rött!

Här samlas det gäster från hela världen men det finns inte särskilt många sittplatser. Inne i baren (first class) är det plats för 7 st och utanför baren (business class) är det 4 platser, sen får resterande sitta på plastpallar (ekonomi class) där det finns plats för en pall och det kan vara på gatan ! så kommer det någon större bil eller lastbil är det bara att dra in rumpan så man inte blir påkörd.
Vi fick höra av en bofast svensk på ön att varje jul klär Papa Roger ut sig till tomte och åker genom bygatan på ett taxiflak ner till polisens stora tomt. Där delar han ut julklappar till alla barn. Förra året hade han slagit in och delat ut 250 julklappar. När vi talar om detta kommer Roger plötsligt ut på trappan klädd som tomte för att han ville ta nya julkort, så nu är vi med på hans julkort.

Något jag också måste skriva om är alla fantastiska kineser som turistar på ön. Dom är helt makalösa, de går alla tätt tillsammans i stora klungor med en person i spetsen som skriker ut allt i en liten megafon. Alla tjattrar i munnen på varandra och de talar väldigt högt. Om de ska bada gör alla det samtidigt, om de ska äta gör alla det samtidigt och om de ska gå till hotellrummen går alla samtidigt. (Undrar hur de gör när de ska på toaletten ?)
En morgon satt Pher i receptionen och väntade på mig, det stod en stor klunga kineser bredvid honom. Helt plötsligt kliver en man fram till Pher och säger Good Morning, Pher svarar Good Morning och alla kineserna började tjattra och skratta och tyckte det var jätte skoj, så började alla, en efter en att stega fram till honom och säga Good Morning, så han svarade alla medan alla de andra skrattade, tjattrade och hade väldigt kul.

Vi har alltså haft det väldigt bra på vår lilla ö men ska nu åka vidare. Vi har precis kommit till fastlandet och köpt bussbiljetter till Bangkok för att där byta buss till Hua Hin.
Det blev väntetid mellan båt och buss med en timma så då passade det bra att skriva lite till Resdagboken.
Ni vet i Thailand är det svårt att planera för den ena vet inte riktigt vad den andra gör och har vi inte själva tagit reda på det i förväg så blir det lite väntetid.....thaitime..

Hej från oss på resande fot !

Koh Samet

Vi har nu varit på Koh Samet några dagar, en liten ö som ligger strax utanför Ban Phe. Här råder riktigt slappt strandliv. Aktiviteterna är få men stränderna är vita och potatismjölsaktiga.

Dagarna börjar tidigt eftersom det är så himla varmt på rummet. Vi har ingen AC utan bara fläkt och sängen är hård som betong, men men vi kanske vänjer oss ?

En dag hyrde vi moppe för att åka runt och se oss omkring, det var inte så bra. Vägarna är hemska, knappt körbara, rena djungelturen. På ett ställe prasslade det till ordentligt och det var en stor ödla som drog in i dikeskanten.

Vi kom fram till en jätte fin resort där vi tog ett stopp för dricka och lite toalettbesök.
Efter ett par timmar gav vi upp och vände hem igen med moppen för att återgå till strandlivet.

Vi har gjort ett besök hos munken vid Buddha statyn på ön. Munken tog glatt emot oss och vi fick tända ljus och rökelse, sen fick vi välsignelse och 7 olika amuletter var för Good Luck varje dag. Vi skänkte pengar åt Buddha och munken gav oss kakor, apelsiner, vatten och någon annan frukt. Han tackade hela tiden och tog Pher i hand men mig var han noga med att inte vidröra eftersom det inte är tillåtet för munkar att röra kvinnor. Inte ens när han knöt bandet runt min handled var han emot mig.
Varje morgon när vi äter frukost kommer han och 2 andra munkar på sin dagliga morgontur för att samla in mat.

Strandlivet består dagtid av promenader, korsord, sol, bad, äta och kolla på andra turister. Runt klockan 15.30 på eftermiddagarna blir vi i princip bortkörda från stranden för då ska parasoll och solstolar bort och mattor och möbler fram, de breder ut mattor på sanden och möblerar för kvällen. Då flyttar restaurangen ut på beachen. Vi brukar då flytta oss till en bar på stranden som heter Sinsamut, ett litet ställe där de har 2 tuppar lösa ! Ja tuppar, de spatserar omkring helt fritt och blir de bråkiga åker de in i buren.
På kvällen är beachen mycket bredare än på dagen och då är det full aktivitet i form av musik, mat och fireshow, så att vi lever strandliv hela dagen är helt sant.

Ett par kvällar har vi ätit på Bananas, det är hos en thaifamilj där alla maträtter kostar 80 bath. Serveringen är liten och det känns nästan som om vi sitter i deras vardagsrum
Mamman och pappan står i köket och 2 döttrar ska hjälpa till att servera, men den ena flickan är sur hela tiden så det är bara en som hjälper till. Hon är 10 år och jätte duktig på att hålla isär notor och ta beställningar. Ok, det tar lite tid, för ibland sätter hon sig i soffan och kollar på TV och ibland springer hon ut till kompisarna på gatan, men då ropar pappan in henne och så jobbar hon lite igen.

Vi har givetvis besökt Papa Rogers beautiful bar. Förra året träffade vi väldigt trevliga och roliga gäster från alla delar av världen där och även iår har vi träffat sköna människor där.

Jag har tagit massage ett par gånger för min fotled så nu börjar den ordna till sig igen !

Hej So Long från 2 tillfälliga öbor !

Ormjogging

När vi åkte hemifrån hade jag bestämt mig för att springa en runda varannan dag under hela semestern.

Här är så varmt och fuktigt hela tiden, dygnet runt så efter de 2 första rundorna kom jag fram till att bästa tiden för detta måste vara runt ca 17.15, då är solen på väg ner och jag har ca 1 timma på mig innan det är helt svart ute.

När jag var ute på min första runda här i Ban Phe tyckte jag det var lite otäckt. eftersom det är så mycket lösdrivande hundar som gärna springer efter, skäller ilsket och vill nafsa i mig benen. så jag bad Pher följa med.

Han vill inte jogga (även om han skulle behöva det,) utan tycker det räcker med våra dagliga promenader, men jag gav mig inte utan föreslog att han skulle ta moppen och åka efter.mig !!

Ok, sagt och gjort. Jag gav mig iväg med Pher på moppen bakefter.

Ni ska veta att vägen är inte bred och det är djungel precis bredvid.

Efter någon kilometer höll jag på att trampa på en STOR ihjälkörd råtta ! (Vi talar råttor i storlek av små katter.) Ni som följt oss tidigare på Resdagboken vet att jag har en förskräcklig råttforbi. Jag steppade frisk och Pher skrattade gott åt mig.

Men sen efter några hundra meter klev jag nästan på en orm !! Jag var nog bara 40-50 cm ifrån. Hjärtat skenade och jag sprang fort som ögat och kastade mig upp bakom Pher på moppen !! Nu är det så att Pher har ormforbi så nu skrattade han inte längre.

Först drog vi iväg en liten bit men sen vände vi tillbaka för att kolla på den.

Den levde och låg helt stilla med tungan farande ut och in........ den var svart med lite gult på och ca 60 cm lång.

Det var 2 thai kvinnor och en liten pojke lite längre ner på vägen så vi ropade på dem. De såg lite förskräckta ut och ena damen höll hårt i pojken, men då kom en bil körande och ormen fick en jäkla fart och ringlade snabbt in i buschen.

När jag sen var på väg hem och sprang tillbaka var kvinnorna inne i buschen precis där ormen försvunnit och samlade ved och den lilla pojken stod ute i dikeskanten i bara flipp flopp skor........ååååå......då var de inte rädda minsann !! Varken jag eller Pher hade satt våra fötter där det kan jag lova !! ALDRIG !!.

Hela vägen tillbaka sa Pher gång på gång....spring i mitten....nu har du sprungit färdigt.....

Tillbaka på rummet var vi tvungna att googla på den och det verkar som om den är mycket giftig och kan spotta ca 3 meter?? Den är aktiv i skymning och mörker så det förvånar mig inte om det var en sån. På bilderna på internet ser den likadan ut. Dessa ormar, hoppas vi har sett klart av dem nu.

Antagligen vrickade jag till min vrist i förskräckelsen för nu är den rejält svullen och värker som tusan, jäkla ormar att ställa till det.(tror nästan Pher är lite nöjd över det ? för nu blir det lugnt ett par dagar)

Hej So long från 2 ormrädda !

Moppepunka

Vi har nu varit här i Ban Phe 4 dagar och imorgon (14/12) åker vi över till Koh Samet.
Här är väldigt lugnt och inte mycket att göra.
Men vi badar, solar, går långa promenader på stranden och kör runt med moppen och kollar på omgivningarna.
När vi var och hälsade på Bosse och Carita som äger ett condo här tog vi temperaturen på havet och det var 32 grader varmt, knappt så det svalkar.

Vi bor på landet men åker vi bara någon kilometer till kommer vi ännu mer ut på landet och där är det otroligt spartanska hem som thailändarna bor i. I våra ögon är det helt fallfärdiga skjul. Det kan va lite bräder, presseningar, plåt och snören som håller ihop det. Det är fritt fram för alla diverse djur som t.ex orm, råttor och annat att komma in. Smutsigt och skräpigt som sjutton är det runtomkring och där bor de utan vatten och avlopp med små och nyfödda barn, ibland med sina gamla föräldrar och med djungeln precis in på knuten. Hu.... jag skulle aldrig våga sova eller ens vila mig en stund där inne.

En dag åkte vi in på en väg och körde runt så vi till sist inte visste vart vi var. När vi så äntligen kom tillbaka ut i civilisationen fick vi punka på moppen. Vilken tur att det inte hände när vi var vilse för hur skulle vi ha fixat det? Nu fick vi gå en bit men efter några hundra meter låg det ett service ställe för moppar längs med vägen. Eftersom nästan alla kör moppe här så finns det hjälp att få nästan överallt.
En tjej med ett litet barn på några månader satt på golvet en bit in i shopen och ammade. Vi undrade om vi kunde få hjälp och hon lämnade då över babyn till en liten tös, drog på sig handskar och bytte sedan slang på moppen på mindre än 15 minuter.
Lilla babyn tittade hela tiden på oss med stora ögon och med mjölken rinnande i mungipan.
Kalaset gick på 120 bath (27 kr). Pher gav henne 150 bath och hon blev väldigt nöjd.
När vi lämnade verkstaden ringlade det ut en orm över vägen precis framför moppen. Alltså dessa ormar..... och det finns gott om dem här !!

En kväll var vi inne i Ban Phe och partajade lite med vårt värdpar Kicki och Jörgen, samt några fler svenskar och thailändare som de känner. Det var jätte trevligt, men när baren stängde och alla skulle dra vidare på disco / kareoke åkte vi hem och la oss. Vi var hemma 2 på natten och resten av gänget kom inte hem förrän vid 5 tiden på morgonen!

Vi har givetvis varit på matmarknad i värmen. Vi kan inte låta bli trots att det är ganska äckligt (får man säga så?) men i minst 30 graders värme ligger fisk, kött och allt annat helt öppet, flugorna surrar intensivt och försäljarna har pinnar med en plastpåse på ute i ändan och viftar bort dem med men en sekund senare är de tillbaka igen.

Alla varor ligger på träbänkar med bara presseningar uppspända som tak. Slaktade kycklingar och fåglar har både huvud och fötter kvar på kroppen.
Ni kanske kan föreställa er hur det doftar där inne ?

Som sagt, imorgon drar vi vidare för lite ö liv.

Hej från oss i solen !
Maria & Pher

Vi lämnar Pattaya

9 december
Dags att lämna Pattaya. Idag åker vi till Ban Phe.
2 dagar i denna cirkus är precis lagom. Jag har sagt det förr men säger det igen, den staden  är galen. Samtidigt är det skoj att vara här, det är fullt ös hela tiden. Staden sover ALDRIG. Däremot sover thailändarna lite varstans och överallt, de tar sig en liten tupplur precis där de befinner sig, på moppen, på flaket på jobbarbilen (oavsett om den är parkerad eller kör), i en liten vrå där de får plats och ja vart ni kan tänka er.

Igår var vi på Jomtien beach och träffade bland annat Ice-cream mannen, det  är en riktigt cool kille. Det är en "pojkflicka" som säljer glass på Jomtien och har gjort det i 17 år. Vi träffar honom varje gång vi är här och han är alltid lika glad och fjollig, med handväska, vickande rumpa och "knäckt" handled. Men glass säljer han.

Vi fixade våra fötter och vi åt av det mesta som erbjuds av alla försäljare som travar fram och tillbaka, fram och tillbaka i sanden, fullt påklädda, med jeans, långärmat, hattar, vantar, skor och strumpor. Men det är också ett sätt att försörja sig på. Vi pratade med killen som vi köpte majs av och frågade honom hur många kolvar han säljer om dagen. Han sa en vanlig dag ca 40 och en bra dag över 50. Ta det gånger 30 bath styck så är det en bra slant om man jämför med många andra "vanliga" jobb här.

Vi västerlänningar tycker det mesta är billigt här men thailändaren gör alltid sitt bästa för att lugga oss på några extra bath. Men om vi är nöjda med priset är dom nöjda, vi blir alltid lurade ändå, men ibland blir vi riktigt blåsta och ändå vi gör om samma tabbe någon gång varje gång vi är här.
Regel nummer 1: Man ska alltid fråga om priset FÖRST.
Vi åkte taxi idag mellan Ban Phe och Pattaya, en resa på  ca 100 km för 700 bath. Lite dyrt tyckte vi nog allt, men ok.
Sen skulle vi från Ban Phe till Kickis som är en resa på ca 12 km.
Här kommer felet, - vi åkte, - vi kom fram och ställer då frågan - how mutch?
Svar; - 500 bath !!! .........Ooo.......Inte läge att pruta då .....upp med lädret, betala och se GLAD ut !

Vi har nu installerat oss i lägenheten på Kickis Restaurang och Bar och vi har också varit iväg och hyrt oss en moppe.
Kvällen avslutade vi på Kickis med mat och trevligt sällskap av Jörgen, Kicki, Bosse och Carita som vi också träffade förra året när vi var här.

Hej från oss i ett snöfattigt Thailand !

Nu är vi framme

6 december
Så var vi då äntligen framme.
Alltid lika långt men denna gången kändes det om möjligt något längre.
Vi är väldigt glada att vi flög från Kastrup och inte från Arlanda för där var det snökaos med massor av inställda flyg.
Vi kom i alla fall iväg som vi skulle och tåget höll sin tidtabell.
Väl framme på Suvarnabhumi fick vi en timma väntetid på bussen till Pattaya, men då träffade vi på en trevlig norrman som vi pratade med så den stunden flög snabbt iväg. Så 27 timmar efter det att vi startade resan från Timmernabben är vi då på bussen som ska ta oss sista biten till Pattaya på 2 timmar.
Vi somnar direkt, ungefår lika bra som på flyget, busschauffören kör på samma sätt som de flesta andra gör i Thailand, nämligen gasa, släpp, gasa,släpp detta medför att huvudet far fram och tillbaka, dubbelhakorna trillar ner till struphuvet och vi ser båda ut som praktiserande fågelholkar. Jag drömmer, vaknar, somnar, drömmer och med jämna mellanrum dreglar jag lite fint i mungipan också.
Fräscha och fina kommer vi till slut fram till hotellet som invigdes för ett par månader sen, och jag behöver väl knappast säga att vi somnade ovaggade efter dusch och mat?

7 december
Första dagen i solen.
Det känns inte som det var länge sedan vi var här faktiskt. Det mesta är sig likt och vi tillbringar mesta tiden i skuggan under parasollet idag, jag vet hur det kommer att bli trots det, Pher ser ut som en nykokt kräfta i fejjan framåt kvällen. Jaja,.... lite korsord och slappning sen är det dags för lunch.

Efter stranden blev det en joggingtur längs Beachroad, 3,5 km och nu var det jag som var illröd som en signalkräfta i ansiktet, linnet var helt blött av svett, 32 grader och jetlaggade ben med tår tjocka som prinskorvar, herre gud, tänker på Lasse som gjorde sin Ironman i Phuket, det måste varit skittufft i värmen. Pust !
Ett stopp efter joggingen fick det bli för en "tengmo ban", (vattenmelon shake) mmm.....så gott!

Kvällen avslutade vi med att Pher besökte frisören och klippte sig för hela 36 kr och därefter super god mat och lite växling av pengar innan vi tog en tidig kväll även idag.
Vi är inte helt rätt i tidn än.

Hej då och so long, vi hörs snart igen.
Maria & Pher

Snart dags !

Nu rinner tiden snabbt iväg och resan vi ska ge oss ut på känns inte allt för avlägsen.
När den svenska mörka hösten smyger sig på oss blir längtan till sol och värme allt större.

Vi har fortfarande en del oplanerat men det är också bra ifall vi får nya idéer längs vägen?
Boendet i Bangkok är inte bokat och det beror enbart på att Pher aldrig kan bestämma sig i vilket område vi ska bo, eller i vilken prisklass hotellet ska ligga! .....och det finns några hotell att välja på, det kan jag lova!!

Häromdagen var vi på posten och skickade iväg våra pass till det Thailändska konsulatet i Göteborg för att få vårt visum utfärdat. Eftersom vi ska vara i Thailand i mer än 30 dagar denna gången är det bättre att söka visum från hemmaplan än att betala ”overstay” på flygplatsen vid utresan, dels är det smidigare och dels blir det billigare.

Idag fick vi våra flygtider ändrade både på nerresan och hemresan men det var mer till vår fördel än till nackdel, så lite påminnelser om resan får vi nästan varje dag nu.

Vi kommer att spendera några dagar i Thailand samtidigt som Lasse, Åsa och Sebastian är där, men vi vet inte än om vi lyckas få ihop ett par dagar tillsammans eller inte.
Lasse ska göra en Ironman (andra iår) i Phuket och Sebastian ska göra en kids variant av Ironman. Tyvärr har vi inte hunnit ner då, för det hade varit jätte kul att se dem och få hejja fram dem. Vi hade stått med svenska flaggan och skrikit oss hesa, det kan jag lova.

Men som sagt, snart kan vi börja nedräkningen! Om några veckor står vi på tågstationen i Kalmar och huttrar och ca ett dygn senare står vi på flygplatsen i Bangkok och svettas. Härligt!
Thailändarna tar emot oss med ett stort leende och värmen slår oss som en käftsmäll när vi kliver ut genom dörrarna på Suvarnabhumi flygplats, men redan efter några dagar i värmen är vi vana.

Snart mina vänner är vi på G !!

Nästa rapport från oss kommer från Thailand.
Vi hoppas verkligen ni vill följa oss och att ni skriver och kommenterar under resans gång.
So long från oss så länge i ett mörkt Småland !

Barnen i Thailand

Detta ämne som jag nu tänker skriva om är väldigt komplicerat att förstå för oss västerlänningar eftersom vi har en helt annan syn på våra barn och deras framtid än vad många har i Thailand.

FN:s Barnkonvention baseras på alla barns rätt att överleva, utvecklas och delta. I Thailand finns fortfarande många hinder för att barns rättigheter ska bli verklighet:

• I Chiang Rai saknar 24 procent av barnen ett födelsebevis.
• Kvaliteten på utbildningen är dålig. En undersökning med 15-åriga elever visar att endast 40 procent har grundläggande mattekunskaper.
• Barn har få möjligheter till deltagande i beslut som rör deras liv.
• Tiotusentals barn utsätts varje år för övergrepp, men endast några få fall leder till anmälan och fällande dom.
• I Thailand finns det många som är berövade sina rättigheter och möjligheter. Mer än en miljon barn i Thailand har ingen tillgång till grundskoleutbildning och majoriteten av dessa barn kommer ifrån etniska minoriteter. Majoriteten av dessa barn är också fattiga och få av dem har gått i förskolan.
• Det är i första hand pojkarna som ska utbildas, flickor har inte samma värde och ska i första hand försörja och ta hand om familjen.

Barnkonvetionens artikel 32:
Varje barn har rätt att skyddas mot ekonomiskt utnyttjande och arbete som skadar barnet eller hindrar hans/hennes skolgång

Den åttonde nationella skolutvecklingsplanen presenterades samtidigt som 1997 års grundlag.
Grundlagen innehöll en undervisningsreform som förväntades få den thailändska undervisningen att utvecklas framåt för att kunna hålla jämna steg med de globala förändringarna som det nya århundradet innebar.

Thailands undervisningssystem är för närvarande uppdelat i fyra nivåer under statlig ledning av undervisningsministeriet:
Förskolan för barn i åldrarna tre till fem år följs av sex års grundskola, tre år motsvarande vårt högstadium och sedan ytterligare tre år som kan jämföras med vårt gymnasium.
Högre undervisning ligger under universitetsministeriet, och det finns i nuläget tjugofyra allmänna universitet och tjugotvå universitet i privat regi som tillsammans täcker alla regioner i landet.

Hur ser det då ut i verkligheten?
Det är bara de barn som har rika föräldrar som kan räkna med att skaffa sig en ordentlig utbildning.
Finns det flera syskon i familjen är det i första hand pojkarna som får gå i skolan.
Barn till fattiga föräldrar, eller barn som bor i fattiga områden, får en dålig eller i vissa fall ingen skolgång alls. Kvaliteten på undervisningen är sämre utanför de större städerna. I många fall blir barnens skolgång bara några år eftersom föräldrarna inte har råd att låta dem gå kvar i skolan.

Det mesta kostar när man går i skolan i Thailand.
• Alla elever måste t.ex. bära skoluniform och det blir en dryg kostnad för familjen eftersom barnen behöver flera omgångar.
• Skolmåltider serveras inte utan barnen måste ta mat med sig hemifrån, eller köpa mat på den matservering som finns i anslutning till skolan.
• Eleverna måste betala sina läroböcker.
• Resor till och från skolan bekostas av föräldrarna. Även när skolskjuts finns måste föräldrarna betala denna.
• Skolorna tar terminsavgifter. De bästa skolorna finns i Bangkok och i de större städerna. Kostnaden att gå i de finaste skolorna i Bangkok ligger så högt som 3 – 400 000 Bath för en elev under ett läsår.
Så att gå i skolan anses ofta som slösi med både tid och pengar speciellt när det finns många magar att mätta i familjen.

Barnkonvetionens artikel 34:
Varje barn har rätt att skyddas mot sexuella övergrepp och mot att utnyttjas i prostitution och pornografi.
Vilka är då alternativen för dom som är födda under fattiga förhållanden, som har kort utbildning, som inte har de kunskaper som marknaden efterfrågar, som diskrimineras och som bor i ett land där chansen till ett anständigt arbete och möjligheter till försörjning är minimal?

Tyvärr är det ofta så att flickorna i fattiga familjer, oftast på landsbygden, skickas iväg till större städer för att arbeta.
Jag har läst om män som åker ut i fattiga byar och lockar med sig flickorna av föräldrarna med löften om att de ska få arbeten och kunna skicka hem pengar till familjen. (Ibland kidnappas de)
I stället för att svälta säljer dessa fattiga föräldrar normalt sin äldsta dotter. Föräldrarna släpper iväg barnen och de hamnar inte sällan i prostitution.
Är de väldigt små och unga kan de till och med bli inlåsta och "sålda" till speciella krokodiler som barnen själva kallar männen.
Läkare utan Gränser jobbar med uppsökande verksamhet och att "ta tillbaka" dessa barn.
Det finns även många andra organisationer som arbetar med detta hemska problem, men det är tyvärr en väldigt liten klick barn som blir hjälpta.

Denna verksamhet hålls väldigt dold och jag har själv inte sett barnprostitution, men jag läser en del om det och förfasar mig över hur de stackars barnen utnyttjas och lever. (Jag skulle gärna ägna något år av mitt liv som volontär åt detta arbete)
Däremot har vi i Bangkok träffat flera små barn som lever på gatan och som är lätta offer till pedofilerna.
En liten flicka ca 6-7 år kom till oss en kväll på en uteservering och satte sig.
Det började med att hon ville sälja tuggummi, men det sa vi helt nej till. Då stod hon vid vårt bord länge med sina mörka ögon och kollade på oss när vi spelade fem i rad. Vi frågade om hon ville sitta och hon kröp snabbt upp i mitt knä. Vi köpte lite dricka till henne men mat ville hon inte ha. När jag sa att hon skulle gå hem och sova, tittade hon på mig och sa - nej, hon skulle sälja tuggummi! När vi gick tog hon sin lilla korg med tuggummi och fortsatte ner i gatan. Då var klockan ca 23:30 och och jag funderade länge och mycket på vart hennes kväll slutade?

Man beräknar att det finns runt 15 000 prostituerade barn i Thailand.
Barn som utsatts för sexuella övergrepp (särskilt flickor) hamnar oftast till slut på bordeller. Sexuella övergrepp mot barn är inte bara ett stort problem i Thailand utan över hela världen.
Ni som sett Kjelles Smakresa i Asien har b.la fått följa med honom på barnhem samt hem för flickor som räddats från bordeller. (finns att se på play tv)

Ironiskt nog fördömer samhället dem utan att försöka förstå varför de har blivit prostituerade. De som fördömer dessa kvinnor, vilket är hårt och orättvist gjort, är normalt individer som lever ett tryggt och säkert liv, och som har mätta magar. Det är alltså väldigt många fler som tvingats in i prostitution, exploateras och behandlas som djur än de som gör detta för egen vinnings skull.

Vi hade förmånen att födas i ett land där alla barn kan gå i skolan och skaffa sig utbildning i stort sett gratis.
Det är en otrolig förmån som vi ska vara tacksamma över. Gratis och god skollunch serveras också under hela skoltiden så alla kan bli mätta i magen.
Livet är inte rättvist.

Läs gärna i vår resdagbok från 2007 när vi besökte en skola i Khanom.

KLICKA HÄR
Hej från oss !

Den thailändska ölen

En viktig sak när man är på semester är självklart ölen. Nästan inget går upp emot en kall och svalkande bira när man ligger och jäser i solstolen på stranden.
Och utan den lille pilsnern skulle nog Pher gråta en skvätt !

Öl är den äldsta kända alkoholdrycken och har producerats i uppskattningsvis 7 000 år. Det första ölet skapades troligtvis då stärkelse- och sockerrika bröd blöttes och jäste i kontakt med vilda jästsvampar.
Den moderna bryggeritekniken utvecklades i huvudsak i kloster under medeltiden och de största tekniska framstegen i industrialiserandet av bryggprocessen skedde under 1700- och 1800-talen. Bryggeriindustrin är idag en multinationell miljardindustri med Kina som största producentland.

Thailand har flera inhemska ölsorter men det finns även en hel del importerat öl men priset är ju då givetvis något högre.

Singha öl eller Bia Sing som man säger i Thailand.
Singha ölen är den äldsta ölen i Thailand och hade innan Chang ölen kom nära 80 % av den thailändska ölmarknaden. Smaken är ganska "alldaglig" men är i mitt tycke helt okej. Singhans kännetecken är guldfärg mot vit bakrund med ett lejon som symbol.
Alkoholhalten är på 5 % (tidigare 6%).

Chang öl eller Bia Chang.
När ölmärket Chang dök upp tog den en stor del av marknaden som Singha ölen hade i Thailand. En av anledningarna att Chang ölen slog igenom så snabbt var det låga priset och att den hade en högre alkoholhalt. Smaken är lite bitter och stark. Ettiketten på Chang ölen har guld- och grön färg som sina färger med 2 stycken elefanter på.
Alkoholhalten i Chang ölen är på 6,4 %.

Leo öl eller Bia Leo.
Leo ölen bryggs av Singha och är deras lågbudget märke. Smaken är inte alls den samma som Singhan och faller inte mig i smak, smaken är bitter. Leo ettiketten har vita och röda färger förutom Jeoparden som finns i mitten. (tror det är en jeopard).
Alkoholhalten är på 5,5 %.

Cheers öl eller Bia Cheers.
Cheers ölen är ganska ny och förväntas ta en del av marknaden från de billiga märkena. Cheers öl bryggs också av Thai Asia Pacific Breweries och smaken är något friskare och passar ganska bra enligt min smak. Cheers ettikett kännetecknas av den blåa färgen med den vita texten.
Alkoholhalten är på 5,6 %.

Ja ni får själva pröva och smaka er fram till vilken av dessa sorter som blir er favorit. Både Pher och jag gillar Chang bäst och det har sänkts ett par stycken under åren som gått ! Men smaken är ju som baken - så var så goda och testa.

Vi har Singa på våra svenska systembolag och Chang har vi köpt på puben i Kalmar men om den också finns på bolaget vet jag faktiskt inte.?

Skål mina vänner, vi hörs vidare!

Den thailändska maten

Maten i Thailand betyder väldigt mycket för befolkningen eftersom vardagens sociala sammankomster nästan alltid inkluderar något ätbart. Portionerna är ofta relativt små och att äta många mindre måltider på en dag är inte ovanligt.
Precis som landets språk och kultur, är det thailändska köket indelat efter de fyra huvudregionerna i landet: norra, nordöstra, centrala samt södra delen.
En fullvärdig måltid inkluderar ofta alla de fem smakerna: sött, syrligt, salt, beskt samt hett, dvs chillin som gör rätten så kryddstark (phet på thailändska).

Thailändska köket har sin matbas i kött, fisk, grönsaker och skaldjur.
Skillnaden mot det europeiska köket är alla de annorlunda ingredienser och kryddor som används, de gör att man uppnår en harmoni av smaker, men också på hur maten läggs upp.

När man tänker på thailändsk mat tänker man ofta att den är starkt kryddad, men det finns många maträtter som är milda.
Det var portugisiska missionärer som förde med sig chili från Sydamerika till Thailand på 1500-talet och det var då den kryddstarka maten började tillredas.
Det händer ibland att vi får in något som är så starkt att det slår eld i munnen, men då får man be om en ny rätt och betona Mai pet, (inte starkt) svaret blir då oftast ett stort leende från serveringspersonalen!

Även om varje region och provins har sin typiska stil finns det ett antal råvaror och rätter som är förekommande i hela Thailand:
Biff, fläsk och kyckling serveras ofta i små färdiskurna bitar som kombineras med grönsaker och/eller ris.
Ris serveras kokt, stekt, klibbigt eller i soppform, varav den sistnämnda ofta utgör basen i en thailändsk frukost, en sk khao tom (rissoppa).
Vid sidan om riset, är det nudlar som är den vanligaste basmaten i Thailand. Precis som med riset serveras nudlarna ofta stekta eller i en smakrik buljong.

Många thailändska rätter är smaksatta med färsk curry. Röd, grön, gul och panang hör till dom vanligaste varianterna och färgen härrör från färgen på den chillipasta man använder. Curryrätter är mycket populära i de södra och centrala delarna i landet medan de är mer ovanliga i norr och nordost.

Olika varianter av fyllda omeletter serveras också som huvudrätter medan en enklare variant gjord på enbart ägg, fisksås och kryddor ofta serveras tillsammans med andra rätter på middagsbordet eller middagsgolvet. Ja, ni läste rätt. Många thai äter sin mat sittande på golvet med skålarna framför sig på en tunn matta. I hemmiljö sitter man mestadels på golvet och äter men på restaurang sitter man vid bord och äter med bestick eller pinnar.
De bestick som används är gaffel och sked och ibland pinnar men de används mest till nudlar.

Thailändarna använder inte mycket bordssalt. För att få sältan så använder de istället den berömda thailändska fisksåsen (eller nam pla på thailändska).

Frukt konsumeras flitigt i hela landet. Är det något som det thailändska folket inte får brist på så är det vitaminer och antioxidanter.
Små gatustånd säljer färdigskuren frukt som ofta smaksätts med socker och/eller lite salt, blandat med chili. Det smakar helt underbart!

Till maten dricker man oftast vanligt vatten. men även öl, läsk eller sodavatten förekommer som måltidsdrycker.
Jag tycker det är bäst med vatten för kolsyran förstärker hettan i maten.
Det är nästan bara barn och ibland vissa åldringar som dricker mjölk i Thailand.

Är det ett sällskap som äter i Thailand äter man ofta flera rätter som alla serveras på samma gång och alla äter av allt.
Ofta får man förrätter och varmrätter samtidigt.
Man skall helst inte blanda flera maträtter på tallriken, utan ta lite ris eller nudlar och lite av en rätt, äta upp, och sedan i stället ta på nytt flera gånger.
Som avslutning på måltiden serveras oftast tropiska frukter.

En sak är säkert i alla fall, man behöver inte vara hungrig här för mat finns att köpa överallt, dygnet runt. Dessutom smakar den underbart vart den än inhandlats och skulle den mot förmodan inte vara god så är det bara att köpa en annan rätt för det är i våra ögon sett mycket billigt att äta här ! Härligt !

Smaklig spis!
Maria

Thailands nationalsång

Fick mail av pappa som tyckte jag skulle skriva några rader om den thailändska nationalsången. Denna sång som varje thailändare ska kunna.

Som jag tidigare har skrivit så spelas den thailändska nationalsången varje dag klockan 08:00 och klockan 18:00 i radio och samtliga TV-kanaler, men även ur högtalare på offentliga platser. Skolbarnen börjar sin dag med att varje morgon sjunga nationalsången.
När Phleng Cha spelas måste alla stå upp och visa sin respekt för nationen, detta står till och med inskrivet i den Thailändska lagen.

Musiken till Thailands nationalsång är skriven och komponerad av Professor Phra Jenduriyang år 1932.
När Thailand bytte namn från Siam till Thailand 1939 bestämdes det att en ny text skulle skrivas till Thailands nationalsång.
Man utlyste då en tävling och överste Luang Saranuprabhandi blev då vinnare till denna tävling med sin text.
Nationalsången har fortfarande idag samma text.

Här är en svensk översättning av nationalsången från den engelska versionen.

Thailand tar alla av thailändskt blod i sin famn,
varje tum av Thailand tillhör thailändarna.
Det har länge behållit suveräniteten,
ty thailändarna har alltid stått enade.
Det thailändska folket är fredsälskande,
men ej fega i krig.
De kommer aldrig att låta någon stjäla deras självständighet,
eller lida under tyranni.
Alla thailändare är redo att ge upp varje blodsdroppe,
för nationens trygghet, frihet och utveckling.

Om ni vill höra nationalsången på thailändska så kopiera länken nedan, den är bara 56 sekunder.

http://www.youtube.com/watch?v=SdZxy4fGwwk&feature =related

Alla som söker thailändskt medborgarskap måste bland annat kunna nationalsången.
Polisen i gränsområdena uppe i norr kan ibland kontrollera att folket kan nationalsången genom att helt enkelt be dem sjunga den. Detta för att kunna skilja laoter och shan från thailändarna eftersom de vistas illegalt i landet.

Thailand betyder "de frias land".

Jag undrar hur många av oss svenskar som kan hela texten till vår nationalsång, Du gamla du fria?
Kan du?

Hej So Long, från idag ett mycket soligt och vackert Timmernabben !

Andar

I Thailand tror man att det finns andar överallt, i trösklar, floder, berg, träd och i hela skogar. Vissa stora träd anses vara andeboningar och smyckas med tyger i olika färger.
Utanför nästan alla thailändska hus finns små andehus. Även utanför restauranger, hotell och officiella byggnader, men då är de oftast mycket större.

Andehus

Andar är luriga varelser som måste mutas för att inte ställa till med besvär. När man bygger ett nytt hus tar man av mark-andens boplats och måste därför ge anden någon annan plats att bo på.
Andehusen står på en påle, för en hög placering signalerar respekt.
När det är dags att bygga andehuset är det en munk som räknar ut vart på tomten det ska stå, munken bestämmer också när det ska sättas upp. Man får inte flytta ett andehus utan att rådfråga en munk först och sen hålla flyttceremoni.

Andehuset får gärna vara finare än bostadshuset för då väljer anden att bo där och kan då hålla ett vakande öga över bostaden.




 Andehuset ska vara öppet i alla fyra väderstrecken så anden har koll åt alla håll.
Detta lilla hus vårdas ömt och smyckas ofta med kulörta lampor och minifigurer. För att sen tillfredsställa anden offrar man regelbundet, oftast dagligen, med mat, blommor och rökelser, och vid särskilda tillfällen i ägarens liv, som bröllop eller inför en arbetsintervju fordras någonting som mera liknar en fest.

Tror då thailändaren på andar?
Ja och nej, men eftersom man inte kan säga definitivt nej så tar man det säkra före det det osäkra och visar andarna respekt.
Man vet ju aldrig vad som skulle kunna hända annars !


Maria

Thailändska munkar

När munkarna går sina morgonrundor för att samla mat är det inte för att tigga utan för att ge folket en chans att göra gott. Alltså att ge dem chansen att få dela med sig och därmed samla "pluspoäng".

Något som ger höga godhetspoäng är att spendera en tid i templet som munk. De flesta gör denna tid när de är unga pojkar och en ganska normal tid är 3 månader, men det finns de som gör detta som vuxna också och även under betydligt kortare tid.
Man gör helt enkelt så gott man kan även i det här fallet.

När en man gör sin tid i templet samlar han inte bara godhetspoäng åt sig själv utan åt hela sin familj och framför allt åt sin mamma.

På buss och tågstationer, även på flygplatser finns det skyltar där det står att platsen är reserverad åt munkar. Sitt INTE där, ställ inte ens ner en väska på den platsen.
Det gäller även om det inte finns en enda munk i närheten.

En munk står absolut högst i rang bland de levande, till och med högre än kungen !

En kvinna får aldrig röra en munk, inte ens vidröra hans klädsel. Detta gäller även för barn, en munk får inte ens röra en nyfödd flickbebis.

Man ger gärna donationer till munkarna i form av ris, pengar eller färdig packade mathinkar som finns att köpa i speciella butiker utanför nästan alla tempel.
Du kan också lämna dina gamla kläder till munkarna som de sedan vidarebefodrar till behövande.

Maria

Buddismen

Ungefär 95  av Thailands befolkning är buddhister.

De tror på karma och på reinkarnation. Har man varit god i detta livet får man ett bättre liv nästa gång.

När man till slut når upplysning, uppnår man nirvana och slipper därmed att återfödas fler gånger.

Förenklat kan det beskrivas som att alla våra medvetna handlingar har en verkan och ger en framtida belöning eller bestraffning (lagen om orsak och verkan).

Detta inbegriper alltså inte omedvetna handlingar.

Men man kan inte göra gott en gång och tro att det räcker, man måste göra det hela tiden, dels för detta livet men som sagt även för nästkommande liv.
Jag tycker de thailändska buddisterna har en praktisk och jordnära inställning till sin religon - man försöker helt enkelt så gott man kan !

Ordspråket "Gör gott - Få gott tillbaka. Gör ont - Få ont tillbaka" eller Tham dii, dai dii - Tham chua, dai chua på thailändska, sammanfattar delvis tankesättet.

Många anser att buddhismen främst är en filosofi och ett sätt att leva snarare än en religion. Däremot räknas den till en av världsreligionerna.

Definitionsfrågan på det är nog upp varje enskild individ.

Tempel är mycket heliga för en buddist. Thailändska tempel (Wat) fungerar ofta som sociala mötesplatser. Det är inte särskilt högtidligt runt templet utan där är det helt ok att prata, äta och umgås.

Wat

Vi som besökare är välkomna in i templen och det är oftast gratis.
Sunda förnuftet säger att man klär sig och uppför sig på ett respektfullt sätt (inte shorts och linne), man tar av sig skorna utanför dörren och kliver över tröskeln, inte på den, för i tröskeln bor det antagligen en ande som du inte ska kliva på !

Munkar

Det är tillåtet att fotografera både i och utanför templen, men det finns undantag.
 

Thailändaren går till templet för att fråga munkarna om råd i många olika frågor och vid viktiga beslut, som t.ex. vid giftemål, att starta eget eller bygga hus osv, men de går även dit för att få råd i en mängd olika mindre frågor också. Jag vet en gång när vi gick förbi ett ställe där det var massor av munkar och vad vi tror skolelever som alla satt tillsammans med munkar som tittade i kort som för oss såg ut som spåkort. Det var mycket allvarligt och inte alls som om vi skulle gå till någon spådam.

Munkarna kommer också ut till olika tillställningar för att välsigna som t.ex. vid bröllop, begravningar, inflyttningar i nya hus osv.

I nästan alla thailändska hem finns ett "altare" där man förvarar sina lyckobringande amuletter och bilder på olika munkar och kungligheter.

Detta altare smyckas varje dag med blommor, med rökelser, frukt etc. och ofta står där också någon knallfärgad läsk i grönt eller rött eller ett glas whiskey.
Behandla allt detta med respekt när du besöker någons hem.



Maria

Thailands Monark

Thailands kung heter Bhumibol Adulyadej, officiellt regentnamn är Rama IX, han föddes den 5 december 1927.

Bhumibol

Bhumibol var inte ens fyllda två år när hans far avled.
Den 9 juni 1946 besteg han Thailands tron som en blyg 19-åring då han efterträdde sin äldre bror som hade mördats samma dag.
Kung Bhumibol är världens längst regerande monark.
Bhumibol Adulyadej leder ligan över världens rikaste kungligheter med en förmögenhet på ca 35 miljarder dollar.

Alla thailändare älskar sin kung, och det är fullständigt oförlåtligt att ens vagt kritisera honom eller hans familj. Det är inte bara tabu, det är faktiskt olagligt!
Vi läste för några år sedan om en engelsman som i onyktert tillstånd hade spraymålat en kungabild på kungens 80 årsdag, han greps och sattes i fängelse och han dömdes senare till 20 år i thailändsk fängelse !

Thailändska pengar

På thailändska pengar finns kungens porträtt och även pengarna ska behandlas med respekt, inte bara knölas ner i fickan.

Varje gång du går på bio, teater eller konserter i Thailand spelas King´s Anthem innan föreställningen börjar. Om du då sitter ner så ställ dig upp, om du är på väg in så stanna upp och stå still. King´s Anthem är inte nationalsången utan Kungens hyllningssång.
Nationalsången spelas varje dag kl. 08.00 och kl. 18.00. Alla radio och TV kanaler spelar sången och på många platser i landet ljuder sången, ofta ur spruckna högtalare, men gör även då som när Kungasången spelas, stå upp och stå stilla.

Kungens 80-årsdag, 5 december 2007

Maria